Morgonstund...

...hade vädermässigt inte guld i mun idag, men på många andra sett var morgonen gyllene. 

För ovanlighetens skull, så väckte inte September oss mitt i natten och eftersom jag somnade redan klockan nio igår, vaknade jag strax före fem och kände mig nästan pigg. September kom in strax därefter, men efter att vi burit tillbaka henne sov hon ytterligare två timmar. 

Älskling lämnade September på dagis idag, så istället befann jag mig i skidspåret redan klockan sju. Det hade kommit en centimeter snö och i kombination med nollgradigt och snöblandat dugg, hade jag ingen glid överhuvudtaget. Det blev 10 väldigt svettiga kilometer och trots det gråa vädret, en riktigt skön start på dagen. Många människor skulle aldrig få för sig att träna före jobbet, men det är verkligen något jag kan rekommendera! Känslan efteråt följer således med en hela dagen.

Love,

Carro