Det går inte riktigt att förklara hur skönt det är att träna helt på sina egna villkor. Inget tävlingsdatum i sikte. Ingen träningskvot som jag måste uppnå varken varje dag eller varje vecka. För första gången på ett år tränar jag enbart för att jag vill det. För att jag älskar att träna och framför allt för att jag älskar allt det positiva som träning bidrar till. Jag är pigg på dagarna, jag sover djupt på nätterna, jag håller mig friskare (peppar peppar), jag kan rocka loss på scenen utan att bli för andfådd. Jag behöver inte pressa mig för att komma i en tävlingsform för att vara domarna till lags. Det är med en stor portion stolthet jag bär upp min dagsform. På något konstigt vis är jag nästan mer stolt över den här formen än den form som jag pressade mig fram till i höstas.
Sista övningen på söndagens tuffa benpass
Efter årsskiftet har jag börjat att träna på ytterligare ett gym. Det är inte alls dumt att kunna välja ställe. Efter att ha kört så extremt många pass på mitt beloved Citygym under 2014, är det skönt med både nytt och variation.
Variation är ledordet i min träning den här vintern. Både när det gäller övningar, set och antal repetitioner. Även konditionsträningen varierar jag mycket; löpning, powerwalk, stepmaskin, crosstrainer, roddmaskin och trappmaskin. Jag har en vision om vad jag vill uppnå med min träning det här halvåret. Ännu kan jag inte omvandla visionen i ord, men jag återkommer med det så fort jag kan.
Love,
Carro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar