Det senaste dygnet kommer inte att gå till historien som det bästa dygnet geno tiderna. Oturen har hopat sig med allt från att United tappade 3-1-ledning till 5-3-förlust, till att min telefon slutade fungera.
Den vecka på året som vi har som absolut mest inbokat, startar med att September vaknar tjugo i sex. Totalt däckad av en feber som tjuvat sig på henne under natten. Minuten som följde var vi sedan alla däckade, av desperation över att vår fullspäckade kalender helt enkelt hade blivit för tjock och spruckit. När minuten av hjälplöshet hade passerat, befann jag mig på jobbet 10 minuter senare (inkluderat resan på 5 kilometer) och planerade upp veckan efter våra nya förutsättningar. Vi är ofantligt lyckligt lottade som har mina föräldrar när nöden kräver. Utan dem hade vi aldrig fått ihop det...
Som senap på hamburgaren (visst är det äckligt?!) så kraschade datorskärmen när jag kom hem från den sena konferensen. På datorn som jag skulle utföra allt jobb på imorgon. Det har nu delvis löst sig med min nya dator och en ny komponent.
Det är knappt att man vågar tänka på vad mer som ska toka till sig nu.
September har i alla fall precis somnat (20.15 - tydligen tar inte ens febern på hennes duracell-takter) och det är obeskrivligt harmoniskt att ligga bredvid henne och höra hennes djupa andetag. En ohälsosam stress har gnagt i huvudet idag och att se henne sova så fridfullt smittar verkligen av sig.
Fokus på här och nu. En sak i taget. Andas lugnt. Packa allt inför imorgon. Lägg fram kläder. Underlätta morgondagens tidiga timme och undvik att behöva "komma ihåg" något då.
Det blir bra...
Love,
Carro
Kväller,,Verkar som du haft en sådan dag,som man önskar man kunde sudda ut,""inget har hänt""..Vilket helsikes blåsväder vi fick i natt,många träd i samhället låg platt på marken i morse,,skönt att ingen kom till skada..Hur har du det med Grodans Kusin??..Haé Kram.
SvaraRadera