Hönsmamma & Musiker

Igår kväll hade vi åter igen en riktig fin sommardag med blå himmel och höga temperaturer.

På morgonen åkte jag och September till dagis. Hon har inte varit där sedan midsommar, så jag ville att hon skulle förfriska minnet lite innan hon ska dit på "riktigt" på måndag. Kanske kanske var det även lite för hönsmammans skull; att hon skulle försäkra sig om att hennes skatt skulle trivas och ha det bra.

Det gick väldigt bra och det märktes inte att hon varit borta i nästan två månader. Inne lekte hon med dockor och när det var dags att gå ut, tyckte hon att det var jätteroligt att måla staketet med vatten.

Lyckan var obeskrivlig i hennes ögon när hon hittade den perfekta stången att hänga sig i. Barn brukar utforska saker, men de senaste veckorna har September gjort en studie i "Allt som man kan hänga sig i". Rutschkanan på dagis var tydligen betydligt bättre än torkgallret och fönsterbrädorna hemma; det gjorde inte lika ont i händerna och det häftigaste av allt var ju att hon faktiskt FICK hänga där.

Efter dagis åkte vi ut till mina föräldrar och någon timme senare anlände brorsan med familj. Redan vid halv sex lämnade jag dem, eftersom jag skulle iväg och uppträda i Morviken på IOGT-NTO, en annan mysig plats i Söderhamns skärgård.

Det var en magisk sommarkväll och jag körde en repertoar med en något mjukare framtoning. Det dök upp en del gamla bekanta och flera av dem hade aldrig hört mig uppträda tidigare,  så det var extra roligt. 

Bild lånad från Evas Facebook - trevligt att träffas igen!

Det var som sagt ett mysigt, men även väldigt svettigt gig. Jag lyckades för första gången glömma bort att sätta på mig smycken, men det gick ju bra ändå. Igår var det även första gången sedan vi var i Turkiet som jag sminkade mig, ett tydligt tecken på hur avslappnat skön den här semestern har varit.

Love,

Carro