Från turkisk värme till svensk hetta

 Vi landade på svensk mark klockan tre i natt och redan vid halv sex klev vi innanför dörren hemma. Då sov mormor och fröken September sött och likaså gjorde jag inom bara en minut. Längtan efter lillan var dock så stor att jag, trots sömnlösheten, vaknade redan efter en timme och låg och väntade på att Älskling skulle vakna till liv, så att vi kunde gå ut och hälsa på vår lilla skatt.

När hon såg oss sprang hon emot oss och vi fick varsina bamsekramar som värmde otroligt längst in i hjärtat. Däremot så har det känts bra under resan, eftersom vi vet att hon har varit i de tryggaste och mest kärleksfulla händer man kan tänka sig med mina föräldrar. Därav blev hon också lite ställd när mormor åkte härifrån, men som vanligt kom hon snabbt igång i någon energisk lek och humöret var åter på topp innan vi visste ordet av. 

 Redan vid tiosnåret åkte vi sedan ut till Söderhamns havsbad, Stenö. Det var ganska mycket folk där, 25 grader i vattnet och runt 30 i skuggan. Det kändes dock betydligt svalare eftersom vi nu är vana med stekhettan i Turkiet. Även om termometern i skuggan visar samma gradtal i Söderhamn som i Evrenseki, så står solen mycket högre i Turkiet och bränner således på ett helt annat sätt. Inte för att det är något att sträva efter...

 

Efter fyra timmar på Stenö åkte vi hem och käkade lunch och tog det lite lugnt. Eftersom det fortfarande var nästan trettio grader klockan fyra, begav vi oss till en liten sjö som ligger två-tre kilometer från vårt hus. September badade  då i badring för första gången och det blev en supersuccé. Hon tjöt av glädje och överröstade nog alla andra barnen tillsammans.  

Filmklipp från Färsjön

Efter 40 minuter i vattnet fick September nog. Det blåste på ganska rejält, så hon började frysa lite i sin UV-dräkt och hoppade gladeligen upp ur vattnet. 

En otroligt härlig dag att återvända till och framför allt obeskrivligt underbart att vara med vår lilla tokprinsessa igen.

Love,

Carro