Besökare

måndag 5 maj 2014

Blod, Svett & Tårar



Oavsett vilken klass man tävlar i, så är en tävlingsdiet alltid otroligt tuff. Kost måste skötas till punkt och pricka och träningen måste genomföras no matter what. Mot slutet av dieten ligger de allra flesta på ett väldigt stort kaloriunderskott, vilket är en stor påfrestning både fysiskt och mentalt. Det är också lite av charmen med att ge sig in i leken. Skulle det vara enkelt skulle alla tävla. Att det kräver en enorm dos självdisciplin är också en av de största anledningar till att massor med människor säger att de ska tävla, men skjuter upp det gång på gång.
 
 
Jag har egentliga inga superstora problem med att genomföra en tävlingsdiet. Att gå upp 1,5 timme tidigare för att hinna med morgoncardio innan lillan vaknar, blev snabbt en vana som jag ganska snabbt kom att uppskatta som en bra start på dagen. Att hålla en strikt kost är ganska skönt, eftersom man aldrig behöver fundera på vad man ska äta. Däremot är det trist vid födelsedagar, hotellvistelser och resor, men i början av dieten finns det ofta utrymme för åtminstone mindre utsvävningar.
 

Den här tävlingsdieten var det dock andra omständigheter som satte käppar i mitt hjul. Käppar som påverkade mig väldigt starkt, både fysiskt och mentalt.
"Blod, svett och tårar"
 gick från att bli en uttjatad klyscha till bokstavlig verklighet...
Jag hade aldrig tagit mig igenom tävlingsvåren om det inte hade varit för följande personer:
Min älskade make och dotter: All kärlek, glädje och närhet som de ger mig varje dag. Min makes förståelse för min situation. Att kunna prata om precis allt, även de innersta och mest skruvade känslorna. Min absolut bästa vän. Mina Allt.
Mina föräldrar: Som hjälpt oss att pussla ihop vardagen med sjukstugor, jobbscheman och annat trix.
Min bror och svägerska: Som stöttat till hundra procent.
Seppo & Johanna: Team Hälsostudions coacher som följt med mig på tävlingarna och peppat mig i stundens hetta.
Fia: Min kollega som fanns där för mig på jobbet, när det kändes som att halva världen rasade samman. The one and only.
 
Love,
Carro

1 kommentar:

  1. Hoppas det som satt käppar i hjulet för dig är över och inte var allt för allvarligt!
    Kram

    SvaraRadera