Kvart över tre i natt landade vi på svensk mark. Det känns otroligt avigt att vara tvungen att skrapa rutorna på bilen, när man några timmar tidigare satt utomhus i den mest perfekta kvällsvärmen och njöt av ännu en fenomenal middag.
All Inclusive är verkligen en grymt bra koncept när man åker på semester för att ha just semester. Den här morgonen saknar man den fantastiska frukostbuffén och jag längtar redan tillbaka efter de magnifika efterrätterna. Däremot så tror jag att kroppen uppskattar att det imorgon är vardag igen.
Klockan är snart elva och hade vi varit kvar i Turkiet hade det inneburit en timmes vollyboll för mig. Det är underbart att spela i den mjuka sanden och jag får mig många goda skratt tack vare mina med- och motspelare. De är tyskar. Och lite speciella. Kanske är det just därför jag generellt tycker väldigt bra om tyskar.
Flygresan hem gick för övrigt väldigt bra. September sov på hotellet mellan 19-21.00 och var sedan vaken i bussen och på flygplatsen från 21.00 tills några minuter innan planet lyfte, 00.05. Hon låg på golvet vid våra fötter i planet och sov hela resan. Vi väckte henne vid landningen och sedan sov hon vidare när vi körde hem från Arlanda. Väl hemma, strax före sex i morse, la vi henne i sängen och vi alla tre sov sedan ytterligare tre timmar.
Jag konstaterade redan i torsdags, när September praktiskt taget var frisk, att jag väldigt gärna skulle ha stannat en vecka till. Det där med värme, strand och bad är liksom min grej.
Love,
Carro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar